Till umu.se

Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden.

Inom det tvärvetenskapliga nätverket ”Vardagligt skriftbruk” utvecklas ett nytt forskningsområde om vardagligt skriftbruk.

I dagens samhälle intar skrift en framträdande position i människors vardag genom den digitala tekniken. Vi hanterar e-post, vi bloggar, chattar, sms:ar och twittrar. Texter på nätet håller oss uppdaterade om nyheter och pågående debatter. Skrift har också långt tidigare använts för vardagligt bruk, men naturligtvis i andra medier och med annan teknik. Under exempelvis det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet skrev man vykort och brev, förde kanske dagbok och samlade visor i så kallade visböcker.

Nätverket ”Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden” syftar till att utveckla ett nytt forskningsområde där det vardagliga skriftbruket i Sverige, men också i övriga Norden, studeras ur ett diakront perspektiv. Nätverket har en tvärvetenskaplig uppbyggnad och här ingår tjugo forskare både från Umeå universitet och andra svenska och nordiska universitet och institutioner. I nätverket deltar nordister, historiker, etnologer, litteraturvetare och didaktiker. Nätverket finansieras via det s.k. nätverksstödet från Riksbankens jubileumsfond och kommer att vara verksamt under en treårsperiod mellan 2009-2012. Nätverket samordnas från Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet med docent Ann-Catrine Edlund som koordinator. Den lokala grenen av nätverket i Umeå fortsätter verksamheten med en seminarieserie under hösten 2012.

Nätverkets målsättning

I utvecklingen av ett nytt forskningsområde där vardagligt skriftbruk står i fokus är literacy-begreppet och de teoribildningar som finns runt det centralt. Med literacy avses här både den enskilda individens läs- och skrivfärdigheter, men också de kulturella och sociala praktiker där läsande och skrivande ingår. Begreppet är svåröversatt, men termerna skriftbruk eller skriftkultur brukar användas.

Målsättningen är dels att utveckla en fördjupad förståelse för literacy-begreppens möjlighet inom skilda ämnesdiscipliner, dels att utmejsla forskningsbara och teoretiskt grundade frågeställningar kring det vardagliga skriftbruket. Metodologiska möjligheter att nå fram till historiska skrifthändelser och skriftbruksmiljöer kommer också att problematiseras.

Med ett diakront perspektiv blir det aktuellt att kartlägga literacy-processer, och att definiera vardagligt skriftbruk utifrån den tid och det rum där skriftbruket ägt rum. De processer som formar skriftbruket står i fokus, men också de sociala processer som skriftbruket i sig bidrar till att forma.