Till umu.se

Muntlig språkfärdighet, lärmiljö och undervisning

Den muntliga språkfärdigheten är en central del av språkförmågan och ligger till grund för och interagerar med läs- och skrivutvecklingen. Att kunna använda sin språkliga förmåga för att diskutera, samarbeta och lösa problem är centralt för elevers skolprestationer. En begränsad språklig repertoar hos barn innebär en risk för svårigheter med läs- och skrivutvecklingen, och för svaga skolprestationer. Språkliga svårigheter i barndomen består ofta in i vuxenåldern och kan få livsvariga negativa konsekvenser för individens utbildningsnivå. Alla barn/elever har rätt till en skolmiljö som stöttar deras talspråksutveckling, tillfällen att öva och utveckla sina talspråkliga färdigheter och interaktioner med mer kvalificerade samtalspartners som utmanar deras talspråkliga förmåga. Läraren och undervisningen spelar en avgörande roll för att barn/elever ska kunna utveckla sina talspråkliga färdigheter. Inlärningsmiljöer som stöttar barns/elevers talspråkliga färdigheter har också visat sig stötta deras läs- och skrivutveckling. Dock vet vi väldigt lite om hur barns/elevers talspråksutveckling stöttas i svenska förskolor och skolor.

För att kartlägga i vilken utsträckning lärmiljön och undervisningen stöttar barns/elevers talspråksutveckling kan förskollärare och lärare använda särskilda verktyg. Ett verktyg med potential att anpassas till och implementeras i svenska skolor är det evidensbaserade ”Communication Supporting Classrooms Observation Tool” (CsC Observation Tool). Detta observationsverktyg har utvecklats för en engelsk skolkontext men bygger i alla delar på forskningsevidens om vilka fysiska lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner som utgör språkutvecklande inslag i undervisningen. I Sverige kan verktyget användas från förskolan till årskurs 1 för att identifiera såväl styrkor som utvecklingsbehov i den fysiska lärmiljön, lärtillfällen och interaktionen i klassrum/lärandemiljöer med fokus på barns/elevers talspråksutveckling.

Detta projekt har tre målsättningar:

1. Att anpassa ”CsC Observation Tool” till svenska skolförhållanden och undersöka i vilken utsträckning det kan användas av svenska lärare för att kartlägga den fysiska lärmiljön, lärtillfällen och interaktionen i klassrum/lärandemiljöer.

2. Att undersöka hur barns/elevers talspråksutveckling stöttas i klassrum/lärandemiljöer i sista året i förskolan, förskoleklass och årskurs 1 med fokus på den fysiska lärmiljön, lärtillfällen och interaktionen.

3. Att identifiera kontextuella faktorer som bidrar till skillnader i hur barns/elevers talspråksutveckling stöttas i förskolan, förskoleklass och årskurs 1.

Pilotstudie: Våren 2013

En pilotstudie med en svensk version av ”CsC Observation Tool” genomfördes under vårterminen 2013 i 22 klassrum i årskurs 1 i Sverige. Resultaten från denna studie visar att verktyget kan användas av lärare i svenska skolor för att identifiera både styrkor och utvecklingsbehov i hur den fysiska lärmiljön, lärtillfällen och interaktioner stöttar barns/elevers talspråkliga utveckling. Våra resultat visar också på stora likheter med resultaten från den studie som genomfördes i 101 klassrum i England. Pilotstudien resulterade i en reviderad svensk version av ”CsC Observation Tool”.

Projektet utmynnar i en svensk version av ”CsC Observation Tool”. Till den slutliga versionen kommer en användarmanual innehållande exempel och en diskussion av problematiska fall att utformas. Vår förhoppning är att resultaten från projektet kan få positiva återverkningar inom utbildningspolitik, skolpraktik, lärarutbildning och lärarfortbildning.

Publikationer samt presentationer från projektet

Waldmann, Christian, Julie Dockrell och Kirk Sullivan. In prep. Children's oral language development: an evaluation of the Communication Supporting Classroom Observation Tool in the Swedish school context.

Waldmann, Christian, Julie Dockrell och Kirk Sullivan. 2016. Att stötta talspråklig förmåga: lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner. Kommande presentation vid konferensen ASLA: Språk och norm. Uppsala, 21-22 april 2016.

Waldmann, Christian, Julie Dockrell och Kirk Sullivan. 2016. Supporting language learning environments, opportunities and interactions in bilingual Sami-Swedish (pre)school contexts. Presentation vid konferensen HICE: Hawaii International Conference on Education. Honolulu, 3 januari 2016.

Waldmann, Christian, Julie Dockrell och Kirk Sullivan. 2015. Supporting indigenous bilingual children’s oral language development. Presentation vid konferensen ALAA/ALANZ/ALTAANZ: Learning in a Multilingual World. Adelaide, 1 december 2015.

Ansvariga forskare: Docent Christian Waldmann (kontaktperson), Professor Kirk Sullivan

Övriga medverkande forskare: Professor Julie Dockrell, FD Ingmarie Mellenius

Relevanta artiklar att läsa:

Conti-Ramsden, G.M., Durkin, K., Simkin Z., Knox, E. 2009. Specific language impairment and school outcomes. I: identifying and explaining variability at the end of compulsory education. International Journal of Language and Communication Disorders, 44, 15-35.

Dickinson, D. K. & Porche, M. V. 2011. Relation between language experiences in preschool classrooms and children’s kindergarten and fourth-grade language and reading abilities. Child Development, 82, 3, 870-886.

Dockrell, J.E, Bakopoulu, I., Law, J., Spencer, S. & Lindsey, G. 2015. Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 1-16.

Dockrell, J.E., Bakopoulou, I., Law, J., Spencer, S. & Lindsay, G. 2012. Developing a communication supporting classrooms observation tool. Research Report DFE-RR247-BCRP8. Department for Education.

Dockrell, J.E., Lindsay, G., Connelly, V. & Mackie, C. 2007. Constraints in the Production of Written Text in Children With Specific Language Impairments. Exceptional Children, 73, 2, 147-164.

Hattie, J. 2009. Visible Learning. A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement. Routledge, New York.

Huttenlocher, J., Vasilyeva, M., Cymerman, E. & Levine, S. 2012. Language input and child syntax. Cognitive Psychology, 45, 337-374.

Justice, L. M., & Ezell, H. K. 1999. Vygotskian theory and its application to language assessment: An overview for speech-pathologists. Contemporary Issues in Communication Science and Disorders, 26, 111-118.

Justice, L. M., & Kaderavek, L. M. 2002. Using shared book reading to promote emergent literacy. Teaching Exceptional Children, 34, 8-13.

Magnusson, E. & Nauclér, K. 1990. Reading and spelling in language-disordered children–linguistic and metalinguistic prerequisites: report on a longitudinal study. Clinical Linguistics & Phonetics, 4, 1, 49-61.

Resnick, L., Michaels, S. och O’Connor, C. 2010. How (well structured) talk builds the mind. I Sternberg, R. och Preiss, P. (Red.), From genes to context: New discoveries about learning from educational research and their applications. New York: Springer, sid. 163–94.

Rockoff, J. E. 2004. The Impact of Individual Teachers on Student Achievement: Evidence from Panel Data. American Economic Review Papers and Proceedings, 94, 2, 247-252.

Shanahan, T. 2006. Relations among oral language, reading and writing development. . In C. MacArthur, S. Graham, & J. Fitzgerald (Red.), Handbook of writing research. New York: Guilford Press, sid. 171–183.

Snowling, M. & Hulme, C. 2011. Evidence based interventions for reading and language difficulties: creating a virtuous circle. British Journal of Educational Psychology, 81, 1-23.

Snowling, M., Adams, J., Bishop, D. & Stothard, S. 2001. Educational attainments of school leavers with a preschool history of speech-language impairments. International Journal of Language & Communication Disorders, 36, 2, 173-183.

Stothard, S.E., Snowling, M.J., Bishop, D.V.M., Chipchase, B. & Kaplan, C. 1998. Language impaired pre-schoolers: A follow-up in adolescence. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 41, 407-418.

Verhoeven, L., van Leeuwe, J. & Vermeer, A. 2011. Vocabulary growth and reading development across the elementary school years. Scientific Studies of Reading, 15, 1, 8-25.


Sidansvarig: Magnus Nordström

Utskriftsversion

Relaterad information

Observationsprotokoll