Till umu.se

Forskning

Institutionen för språkstudier är en forskningsmiljö med projekt inom språkvetenskap, litteraturvetenskap, språkdidaktik, läs- och skrivforskning, kulturstudier och kognitionsvetenskap.

Forskning om språk kan ta sig många olika uttryck och bland det historiska och nutida material forskarna arbetar med finns språkdatabaser, reseberättelser, skönlitteratur, språkkartor, digitala texter, talspråk och mycket mer. Vid institutionen finns även ett antal forskningsnätverk som samarbetar inom olika intresseområden (CogLing Umu, LITUM, Medical Humanities, Muntlig språkfärdighet, lärmiljö och undervisning, Specialpedagogik och Vardagligt skriftbruk).

Nedan kan du läsa om några av Språkstudiers många forskningsprojekt bedrivna av både seniora forskare och doktorander. Mer information om forskning inom våra doktorandprojekt kan du hitta här.

Vår forskning:

Behöver man vara tankeläsare för att förstå en roman?

Ja, faktiskt. I en roman får man aldrig tillgång till en rollfigurs alla tankar och minnen: det är en hel del som aldrig sägs rent ut. Istället måste man ta hjälp av sin egen inlevelseförmåga och tillskriva rollfigurer tankar och känslotillstånd beroende på vad de säger och på hur andra rollfigurer reagerar på vad de gör. Inom kognitionsvetenskap med inriktning på litteratur studerar man dels hur tankeläsningsprocesser gestaltas i text, dels hur texten får läsaren att tankeläsa. Maria Lindgren Leavenworth och Van Leavenworth ser närmare på detta i sin forskning.

Klimathot, pandemier och jordens undergång i litteraturen

Litteratur erbjuder en möjlighet att spekulera kring framtidsscenarier, och många författare tar sig an de stora rädslorna i vår samtid: klimathot, pandemier och resursförbrukning. Ibland skapas skräckberättelser där ett fåtal karaktärer kämpar för sin överlevnad, ibland framställs det postapokalyptiska samhället som en utopi, äntligen befriad från den största fienden, människan. Fiktion ger oss möjlighet att fundera kring och i viss mån hantera frågor om framtiden och flera forskare på institutionen analyserar spekulativa texter. Se vidare Berit Åström, Van Leavenworth och Maria Lindgren Leavenworth.

Darcy + Bingley = sant! I fan fiction kan allting hända

Fan fiction är berättelser som utgår från ett redan existerande fiktivt universum, men som på olika sätt omförhandlar aspekter av källtexten. Det kan handla om att byta perspektiv, skapa nya romantiska konstellationer, byta genre, eller på något annat sätt fortsätta på och förändra textvärlden. Fan fiction är ett uttryckssätt som är tillgängligt för många och analyser av berättelser kan visa på både uppfinningsrikedom och på ett motstånd mot populärkulturens normer. Bland de som forskat/forskar om fan fiction på institutionen finns Eva Wijman, Maria Lindgren Leavenworth, Malin Isaksson och Berit Åström

Ellen Key och samhällsmoderligheten i Sydeuropa (1900-1939)

Ellen Key var en svensk pedagog som vid sekelskiftet 1900 nådde en internationell publik med sina skrifter om moderskap, kärleksrelationer och barnuppfostran. Forskningen om Ellen Keys inflytande i det europeiska intellektuella livet under hennes samtid har hittills främst varit av biografisk karaktär, där hennes många resor till Italien har rönt intresse. Kunskapen om hur hennes idéer togs emot och omformulerades av sydeuropeiska intellektuella är däremot begränsad, trots att hennes inflytande var stort, både bland reformpedagoger och inom kvinnorörelserna i södra Europa. Detta vill Elena Lindholm (projektledare, Umeå universitet) och Ulla Åkerström (Göteborgs universitet) ändra på i sin forskning om hur Ellen Keys idéer om moderskap och kvinnlig sexualitet togs emot och omformulerades feministisk skönlitteratur och debatt i Italien och Spanien under 1900-talets första decennier.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet

Språk och geografi – vad kan utbredningen berätta om vår historia?

Språkgeografin har som mål att på en karta visa var ett visst ord eller namnelement finns.

Vad är det för nytta med att veta det? Jo genom att kartlägga det fornärvda ord- och namnförrådet kan den språkliga förhistorien beskrivas. I norra Skandinavien uppvisas exempelvis forntida flerspråkighetsförhållanden, vilket namnen Umeå – Kåddis – Hiske i nedre Umeälvdalen visar. Utifrån en hypotes är Umeå ursprungligen finskt, Kåddis samiskt och Hiske nordiskt, och det har alltså funnits folk som talat dessa språk i området för mer än tusen år sedan.

Man kan också se att bebyggelsenamn av typen Hämra, Mäja och Källom pekar västerut, mot norskt område, och finns utefter kusten upp till norra Ångermanland men inte norr därom. Detta indikerar en gammal kulturgräns mot det bottniska området.

Och tar man orden för ’idissla’ i de nordiska dialekterna finner man att dessa utfaller i klara områden med dröppja på götiskt område, idissla på uppsvenskt och järmta och järta i norr. Utefter gränsen till Norge hittar man orden imta/ymta och jorta, som pekar västerut. Utifrån detta kan slutsatser dras om forntida förhållanden.

En omfattande atlas över dialekter och ortnamn inom svenskspråkigt område är under utgivning. Dess chefredaktör är Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk i Umeå.

Hur förhandlas makt och kön i samtal om sport?

Samtalsforskning är ett språkvetenskapligt fält som möjliggör att studera hur makt förhandlas fram i interaktion. Makt kan förhandlas genom talade ord och genom kroppsspråk som gester, miner och blickar. Även kön ses som något som förhandlas fram i interaktion, som en social kategorisering bland fler möjliga. Hanna Söderlund istuderar hur makt och kön förhandlas fram i studiosamtal om skidsport på SVT genom humor. Hon undersöker vem programledaren skämtar med, hur programledare skämtar med andra och vilken respons de som skämtar får. 

Vem kan då förhandla sig till starka maktpositioner? Den manliga programledaren bidrar oftare till att de manliga kommentatorerna och experten hamnar i starka maktpositioner, medan den kvinnliga experten istället själv måste använda strategier för att hamna i starka maktpositioner. Kvinnan möter motstånd i samtalen, ibland genom att hon inte får någon respons alls när hon skämtar.

Vilka konsekvenser har det här för förhandlingen av kön? Eftersom kön alltid förhandlas fram i samtal innebär det samtidigt att maskuliniteter lättare kan förhandla om starka maktpositioner medan femininiteter inte på samma sätt kopplas samman med starka maktpositioner; män ses som kompetenta – eller för all del roliga – och kvinnor får svårare att framstå som såväl kompetenta som roliga.

Forskningen finansieras av Centrum för idrottsforskning.

Hur kan man bäst dra nytta av sfi-elevers flerspråkighet och erfarenhet av digitala medier?

Många vuxna som deltar i utbildning i Svenska för invandrare har kunskaper i flera språk och är vana vid att använda digitala medier i sina vardagsliv. Detta gäller även de sfi-studerande som inte har haft möjlighet att lära sig att läsa och skriva på sitt modersmål. Hur kan man i sfi-undervisningen synliggöra och dra nytta av elevernas flerspråkighet och deras vardagliga erfarenheter av att använda exempelvis mobiltelefoner och surfplattor? Detta undersöker Annika Nordlund Shaswar i sin pågående studie Digitala skriftpraktiker i vardagsliv och sfi-undervisning. Många sfi-studerande som har kort skolbakgrund och av sig själva och andra betraktas som analfabeter är inte själva medvetna om att de har värdefulla kunskaper och erfarenheter som kan användas som resurser i deras fortsatta läs- och skrivlärande. Därför är dessa kunskaper viktiga att synliggöra.  Nordlund Shaswar har använt etnografisk metod och utfört klassrumsobservation samt intervjuer med lärare och elever i två klasser på två olika sfi-skolor. Begrepp som är viktiga i undersökningen är digitala skriftpraktiker och transspråkande.

 
Hur kan sydsamiska elever lära sig mer om sitt språks grammatik i skolan?

I David Kroiks forskningsprojekt undersöks hur elever som lär sig sydsamiska i skolan kan få ett bättre grepp om språkets grammatik, med utgångspunkt i språkdidaktisk och språkvetenskaplig teori. För sydsamiska finns ett begränsat utbud av läroböcker, grammatikböcker, ordböcker och annat material som kan hjälpa elever att utveckla sina språkkunskaper. Därtill finns få lärare att tillgå. För att understödja de lärare som finns har projektet till syfte att kartlägga vad slags undervisning som fungerar bra för att öka elevers förståelse för språkets grammatik. Fokus ligger främst på de direkta objekten i olika sammanhang.

Projektet bygger vidare på den språkvetenskapliga licentiatavhandlingen ”Differential Object Marking in South Saami” och inlemmar språkdidaktiska perspektiv på den teoretiska grammatiken. Inom projektet samverkar lärare som undervisar i sydsamiska med forskare för att kartlägga vilka praktiker som kan utvecklas för att stödja språkrevitalisering. 

Hur skiljer sig förmågan och skriftproduktionen åt för barn med två modersmål?

Baran Johanssons doktorandstudie handlar om persisk-svenska tvåspråkiga barn (10-15 år) med och utan läs och skrivsvårigheter (dyslexi). Det finns lite forskning om tvåspråkighet och dyslexi, och vi saknar kunskap om skrivförmågan hos tvåspråkiga barn som skriver med två skriftsystem (t.ex.arabiska och latin).

Johansson har skaffat sig standardiserade tester både på persiska och på svenska för att undersöka dessa barns språkliga, kognitiva och skriftliga förmågor. Hon har bland annat studerat barnens lexikala förmågor och arbetsminne. I projektet har hon också använt ett verktyg för att analysera hur skrivande går till hos dessa barn. Hur mycket pausar har de under tiden de skriver en text och hur mycket redigerar de sina texter. Hon ska också undersöka elevernas slutprodukt; vilken typ av information har de lyckats att leverera och vilka typer av fel de har. Alla dessa förmågor undersöks både på elevernas hemspråk, persiska, och skolans språk dvs. svenska.

Johanssons forskning kommer att ge lärare i skolan nya insikter om svårigheter som persisk-svenska tvåspråkiga barn med och utan dyslexi har när de skriver på svenska och på persiska. Den kan också förbättra skrivundervisning, skrivstöd samt inlärning hos tvåspråkiga barn med och utan läs- och skrivsvårigheter som skriver med två skriftsystem.

Är Vladimir Nabokovs roman Lolita en engelsk- eller en ryskspråkig klassiker, eller kanske både och?

Den första upplagan av Lolita utkom på engelska år 1955 i Paris, och år 1967 utkom i New York Nabokovs egen översättning till ryska. Översättningar till andra språk utgår ofta från Nabokovs engelskspråkiga text, men det finns också utgåvor som bygger på den ryskspråkiga texten, t.ex. översättningar till serbokroatiska (1968) och ukrainska (2008). Litteraturforskare har olika uppfattning om hur man ska se på förhållandet mellan Nabokovs två versioner av Lolita, men Per Ambrosiani vid Umeå universitet hävdar i en artikel från 2016 i tidskriften Translation & Interpreting Studies (Vladimir Nabokov’s Lolita: Text, paratext, and translation [se http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-118744]), att de båda språkversionerna tillsammans utgör två oundgängliga delar av Nabokovs verk: varken den engelska eller ryska versionen bildar ensam det kompletta verket. Efter mer än femtio år finns det ännu ingen engelsk-rysk parallellutgåva av Lolita, utan den läsare som vill bekanta sig med Nabokovs moderna klassiker i sin helhet är paradoxalt nog hänvisad till kommenterade översättningar till polska, franska eller tyska.

Varför är sammansatta ord så komplexa?

Sammansatta ord sätts inte ihop hur som helst, utan följer vissa regler, som varierar från språk till språk. Dessutom är det så att en del språk, t.ex. svenskan, föredrar att använda sammansättningar (t.ex. fallstudie), medan andra språk, t.ex. franskan, föredrar andra mönster (t.ex. étude de cas). Morfologin är den del av språkvetenskapen som behandlar just ordens form: hur man böjer dem och hur de bildas. Om man som Maria Rosenberg intresserar sig för ordbildning kommer man lätt in på vad ord betyder, deras semantik. Sammansättningarnas semantik är komplex på många sätt. Relationen mellan de två orden i sammansättningen är ofta inte alldeles klar utan måste ges en tolkning (t.ex. en snögubbe är gjord av snö, snöbrist innebär brist på snö, snöskor är till för att gå på snö och en snödrottning är kanske en drottning som lever där det är snö). Genom att sammansättningar kopplar samman morfologi och semantik kan de berätta en hel del om hur språk lagras och processas i hjärnan. Inte minst spännande är det att undersöka varför och hur barn väldigt tidigt bildar helt nya sammansättningar.

För att söka efter specifika personers projekt, gå till:
Projektdatabasen eller följ länkarna till:
Personalens hemsidor

Läs om Språkstudiers doktorandprojekt!


Sidansvarig: Magnus Nordström

Utskriftsversion

Relaterad information

Utbildning på forskarnivå